ellenor allerfeldt

I natt hände nått som jag aldrig vill vara me om igen..kvällen var lugn max sov lungt och skönt..andningen lät tom bättre..max vaknade kl tolv och skrek efter välling,gick upp och gjorde den och gav honom den, han åt upp halva utan problem..

sen hör jag att han låter konstig, tar upp honm för att jag tror att han måste hosta..men då hör jag hur han rosslar i lungorna och kniper efter luft, jag väcker upp M så att jag kan klä mig för att ta mig ut på balkongen för att gr han luft..Men andningen blir bara värre och värre,tillslut så spyr han för att han kniper efter luftDÅ RINGER VI 112 för läget var verkligen kritiskt för honom..stod ute med han medans dom var påväg..gick in ibland för att inte max skulle frysa ihjäl men vart bara värre då,han kräktes ett par ggr till för andningen var jobbig..Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv, men höll mig lugn för max skull..dom kom efter ca 15 min tror jag men det kändes som 30 min..uch uch uch.. ambulanspersonalen kom upp och pratade med oss och beslutade att vi var tvugna att följa me, dom började genast ge medicin i bilen,det var så hemskt.. jag fick sitta där utan M han tog sin egna bil och mötte upp oss..

på astrid lindgren var läkren super bra,hon tog verkligen hand om Max.. han fick inhalera ett flertal ggr och fick kortisontabletter plus andas  adrenaline.. efter mycket om och men vart andningen bättre och när syresättningen var på 96 fick vi åka hem(man ska ligga på 100 som bäst) vi har även fått en remiss till läkare för att utreda max problem, plus att vi fick 2 olika astmamediciner som vi ska ge varje kväll till honom året runt..och sist men inte minst!!ögoninflammationen har kommit tillbaka så vi fick medicin till det me..//ellenor